Har du förmågan att leda i flera dimensioner?

Synen på människan och ledarskap förändras. Nya forskningsresultat, insikter och erfarenheter bidrar, liksom de nya förutsättningar som bl a digitalisering och snabb kunskapsspridning innebär, till att vårt sätt att leda förnyas. Den moderna ledaren inser att ledarskap inte längre kan begränsas till en hierarkisk relation ”uppifrån och ned”. Ett framgångsrikt ledarskap innefattar förmågan att leda i flera dimensioner.

Offentlig förvaltning har under lång tid sökt svaret på frågan om hur det ledarskap ser ut som bygger organisationer som kan balansera faktorer som demokrati, legalitet, effektivitet och service. Bo Rothsteins m fl har genom sin forskning visat på sambandet mellan de offentliga institutionernas funktionssätt och medborgarnas förtroende för demokratin som väsen. Regeringen vill genom olika initiativ etablera ett ledarskap och en styrning baserad på tillit.

Digitaliseringen utmanar nu ledarskapet i ytterligare ett antal dimensioner. Helt nya logiska processer bryter igenom som triggas av teknisk utveckling på bred front, men också av helt nya kommunikationsmönster. Information finns tillgänglig överallt, hela tiden. Nya arbetsmönster är radikalt annorlunda än de traditionella.

De nya förutsättningar som digitaliseringen innebär leder till helt nya sätt att producera och konsumera. Många traditionella mellanled i processerna försvinner. Konsumenten eller medborgaren blir i allt högre grad medproducent. Samverkan mellan olika aktörer blir en självklar grundförutsättning.

Delarna i en produktions/leveransprocess får helt andra samband sinsemellan än de beroenden som tidigare har identifierats och drivits i hierarkin. Affärs- och verksamhetslogiken förändras när nya organisatoriska och verksamhetsmässiga system växer fram som inte kan styras på traditionell väg.

Det beteende som vi tidigare betraktat som unikt för en mindre del av en organisation, ett innovativt arbetssätt, blir alltmer det beteende som behövs i alla delar av organisationen. Så ser i högsta grad verkligheten ut även i offentlig verksamhet. Inga verksamheter kommer att vara oberörda. Allt blir utmanat i grunden; Vart tog den lugna, trygga förvaltningen vägen?

Frågan är emellertid om ledarskapet hänger med? Våra etablerade strukturer står ofta i vägen för allt fler frågor som fått en ny logik. En ny verklighet utmanar oss med möjligheter och lösningar som inte passar in i våra gamla referensramar. Vad betyder detta för vårt sätt att organisera och leda en verksamhet? Vad betyder det för ledarskapet i svensk offentlig förvaltning, för yrkesroller och arbetsformer?

Alla som verkar i framgångsrika verksamheter vet att extraordinära resultat uppnås bara när det finns en stark inre drivkraft hos individen som också kopplas till organisationens syfte, vision och mål. Min tes är att ytterst blir människans förmåga att leda sig själv det mest centrala ledarskapet, oavsett om man är chef eller medarbetare. Men ingen människa kan utvecklas utan att ta ansvar för det sammanhang hon verkar i. En avgörande förutsättning blir därmed vår förmåga att se och kommunicera sammanhang.

Ingen helhet blir heller framgångsrik utan att var och en tar ansvar för att delarna utvecklas. Delen ansvarar för helheten och helheten ansvar för delen. På så sätt läggs grunden för att ta fram individernas fulla potential i samverkan med andra. Det sker genom att sprida ansvar och delaktighet och det fyller organisationen med kraftfulla människor som mår bra.

Ett modernt ledarskap som bl a kan fånga de möjligheter digitaliseringen bejakar samspel i flera dimensioner. Ett framgångsrikt ledarskap har förmågan att:

  1. Sätta sig in i och kommunicerarhelheten samt få det att hänga ihop. Storytelling om det attraktiva ”varför” är levande. Ett framgångsrikt ledarskap tar ansvar för att bidra till helheten.
  2. Skapa tillit i förändringen och har modet att låta medarbetarna testa nya ideer i agila processer och se misstag som lärande. Tror på att alla individer är ledare med förmåga att ta ansvar och visa det i handling
  3. Engagera sig starkt för öppenhet och samarbete med omvärlden.
  4. Samverka och samspela internt mellan och över avdelnings- och förvaltningsgränser.
  5. Nyfiket betrakta sin egen förändring med en strävan till ökad självkännedom.

Slutsatsen är given. Ledarskapet kommer att ställas på stora prov. Förmågan att ”sammanhangssätta”, att se kundbehov, verksamhet och medarbetare på ett nytt sätt och samtidigt skapa tillit i förändringen blir viktiga ingredienser för ledarskapet i alla typer av verksamheter. Om vi också i vår tid förmår förnya vårt sätt att leda öppnas en stor möjlighet för Sverige som nation och inte minst för offentlig förvaltnings fortsatta förnyelse.

Micael Mathsson, Grundare, Gaia Leadership AB

Kommentera